Ekelunds nya

"Ekelunddebatten" i Sydsvenskan är mycket intressant. För en gångs skull håller jag med en vänstersosse. Det känns lite skönt på något vis.

I Fredrik Ekelunds senaste debattinlägg, som är ett svar på alla dem som attackerat hans ursprungliga artikel, slås jag av två saker. Det ena är hur mycket stilsäkrare och lättläst författaren Ekelund är än de frystorkade akademiker som ger sig på honom. Det andra är hans jämförelse av kulturrelativismen i England med sekularismen i Frankrike, och dess konsekvenser för bland annat kvinnans ställning.

Jag håller helt med i hans val av sekularismen framför kulturrelativismen, och av ungefär samma skäl. Dock anser jag att jämförelsen inte är komplett om man inte tar hänsyn till de två ländernas ekonomiska politik och arbetsmarknadspolitik. England har mycket lägre reell arbetslöshet än Frankrike, på grund av den ekonomiska politik som förs, och följaktligen är fler invandrare i arbete.

Detta kan förklara varför bilar och hus brann i Seine-Saint-Denis och Clichy-sous-Bois, men inte i Hounslow och Hackney.

(Inget av ovanstående har något att göra med att jag bodde granne med herr Ekelund i ett knappt år för några år sedan. Så det så.)