Jag vet, men jag bryr mig inte

Nathan Shachar säger i DN: "Det är en av vår tids myter att de som bär sig dumt åt narrats till det av 'samhället' eller 'vår kultur'. Vi rycker då ut med 'mer information'. [Men] En USA-studie visar att ungdomar som röker vet mer om rökningens vådor än de som inte röker."

Jag kunde inte säga det bättre själv. Därför citerar jag det rakt av.

Den fråga som osökt infinner sig är dock om de som vill förändra den mänskliga naturen genom lagar och indoktrinering tar åt sig om man informerar dem om att det är fel och förkastligt.

Ekelunds nya

"Ekelunddebatten" i Sydsvenskan är mycket intressant. För en gångs skull håller jag med en vänstersosse. Det känns lite skönt på något vis.

I Fredrik Ekelunds senaste debattinlägg, som är ett svar på alla dem som attackerat hans ursprungliga artikel, slås jag av två saker. Det ena är hur mycket stilsäkrare och lättläst författaren Ekelund är än de frystorkade akademiker som ger sig på honom. Det andra är hans jämförelse av kulturrelativismen i England med sekularismen i Frankrike, och dess konsekvenser för bland annat kvinnans ställning.

Jag håller helt med i hans val av sekularismen framför kulturrelativismen, och av ungefär samma skäl. Dock anser jag att jämförelsen inte är komplett om man inte tar hänsyn till de två ländernas ekonomiska politik och arbetsmarknadspolitik. England har mycket lägre reell arbetslöshet än Frankrike, på grund av den ekonomiska politik som förs, och följaktligen är fler invandrare i arbete.

Detta kan förklara varför bilar och hus brann i Seine-Saint-Denis och Clichy-sous-Bois, men inte i Hounslow och Hackney.

(Inget av ovanstående har något att göra med att jag bodde granne med herr Ekelund i ett knappt år för några år sedan. Så det så.)

Mer fusk i politiken!

Ann Heberlein skriver om politiker inte får tillåtas fuska (svartjobb, licensskolk etc.) eftersom "moralen [är] en mänsklig konstruktion som vi tror på så länge den upprätthålls genom att alla inblandade håller sin del av avtalet". Och Riksrevisionen menar att vanliga människor motiverar sitt fuskande med att politikerna ju fuskar, så de kan ju också.

Och samtidigt vill vi ha politiker som "är som folk". Eller åtminstone har levt i samma verklighet som andra människor, som icke-politiker. Vilket torde innebära att vi inte vill styras av enbart yrkespolitiker, sådana som aldrig varit något annat än politiker.

Det här går inte ihop. För medelsvensson fuskar med största sannolikhet mer än medelpersson, medelbildt, medelstegö o.s.v., eftersom han kommer undan med det.

Så vad är lösningen? Att sluta bry sig om politikers småfuskande. Media borde helt enkelt sluta skriva om det. Eller så borde media skriva mycket mer om det, och se till att uppdaga någon klibbig fläck från det förflutna på varje politiker, utan undantag.

Så att ingen kan förneka att ingen är perfekt, och det bara är att gilla läget och koncentrera sig på saker som betyder något.

TV-licenser

Det blir inte mycket dummare än så här. Jo, det blir det säkert, men det borde verkligen inte behöva bli ens så här dumt. Alltså: debatten borde inte ens behöva sjunka så här lågt.

TV-licenser.

Jag har aldrig betalt någon TV-licens och tänker verkligen inte någonsin göra det. För tillfället önskar jag dock att jag faktiskt någonsin haft en TV, så jag åtminstone gjort mig skyldig till ett lagbrott.

Att frivilligt betala TV-licens är omanligt, kristet och lite perverst. Så det så.